Tack!

Tänk idag har min treåring haft sin första planerade playdate som hon gått på själv. I morse när hon vaknade och jag sa: Tänk nu är du så stor att du får gå med en kompis själv från dagis. Svarade hon att hon minsann var så stor att hon inte behövde dricka välling något mer. Hon skulle klara sig på fil och mat. Älskade hjärta.
Tacksamheten är stor till Millys mamma Elina som erbjöd Sigrid att följa med dem hem. Hon hade fått följa med ner i studion till trummorna och pianot och röjt loss. Härligt. Nu kunde jag helt fokusera på Arvid och ge honom lite egentid. Det är guld värt både för honom och mig eftersom jag har svårt att dela mig och ge dem maximal uppmärksamhet var för sig. Vad vi gjorde med vår kvalitetstid? Den febriga mamman gick med sin son ut och byggde en koja med pinnar, virke, snören och möbler. Kärlek!