Hemma igen!

Kaviar har varit borta i fem dagar och Svansson i fyra. Äntligen är de tillbaka. Det visade sig att jag har en djurvän på samma gata som tar hand om "herrlösa" katter i området. Nu är det så att mina katter har en herre-mig. De har även tatueringar i öronen, vad de inte har är halsband men det kommer inhandlas imorgon.
Djurvännen menade på att jag minsann skulle tänka mig för om jag verkligen vill ha mina katter ute i stan. Jag skulle tänka på alla arga hyresvärdar som antingen skulle vrida nacken av katterna eller "knäppa" dem och på alla empatilösa fulla ungdomar som misshandlar katter för skojs och all trafik! Jag förstår riskerna men jag tänker att om jag skulle tänka så om mina katter och barn, eller mig själv för den delen skulle vi aldrig kunna gå ut eller kanske inte ens vara hemma för bara gud vet vad som händer i hemmets mörka vrå. Nej, jag har valt en liten annan inställning för mig själv,mina barn och mina katter. Självklart vill jag inte att någon av oss ska råka illa ut men barnen får själva känna när det är för kallt att gå barfota, jag får gå ensam hem från krogen och katterna får vara ute. Jag vill tro gott om vårt samhälle, jag kanske är naiv men jag tycker om att lita på folk och se till deras bättre sidor.