Sorglig dag.

Det var en underlig dag igår. Skolavslutning. Sorgen hade redan då alla i ett fast grepp. Avslut inför en ny början. Folk började droppa av och tårar fälldes. Och det fortsatte idag. Alla fina människor jag träffat, hur kan man tycka om så många samtidigt? Det kramades länge och väl. En del kommer igen till hösten andra inte. Min kärlek for hem. Typiskt. Jag tänker att det löser sig. Vi får se. Men det känns svårt, det långa avståndet. Men vi ska resa, fast han inte gillar det. Tur att min hemby inte är alltför långt ifrån. Underlättar en hel del. Det kunde ha varit värre.