Åh det är såååå härligt!

Tänk att en sådan liten ändring av inställning och en liten insikt kunde göra så stor skillnad. Responsen jag fått från Arvid har varit så fin. Som om han känner att något har ändrats hos mig. Det är inte ok att göra hur som helst. Sigrid försöker skratta bort alla arga tillsägelser men även hon visar att det börjar gå in nu. Jippie!

Även fast vår dag varit helt hysteriskt packad med olika intryck. Först ner på stan och göra ärenden till morgondagens bröllop. Barnen satt snällt i vagnen hela tiden utom en liten stund då de fick leka vid en fontän. det var prat om glass men det blev lite tjuvsmakning på kvällens jordgubbar och då glömdes glassen bort. Hem och göra lunch, äta och cykla iväg på vuxenkalas där de fikade, ritade lite och hängde på balkongen tills Arvid sa att det var dags att fara hem. På väg hem cyklade vi förbi parken och mötte upp med Marie som bjöd på fika. Medans vi avhandlade vad som hänt sen sist klättrade mina änglar i träden. Hua. Men Arvid är grym på att klättra och Sigrid håller på att bli. Vid middagstid gick vi hem lagade middag, åt och gjorde iordning vårat lyxiga filmkvällsfika och bänkade oss framför filmen. Helt underbart. Nattningen gick smidigt och alla mina måsten som fanns för kvällen är gjorda. Klänningen till bröllopet är färdig, bh:n utprovad, skorna packade, kameran laddad, tvätten vikt, golvet damsuget, blommorna vattnade,soporna tömda, barnens kläder packade och framför allt disken diskad. Nu är det bara duschning kvar med insmornig inför morgondagen. I vanliga fall är jag glad om jag hinner tvätta mig med tvål när jag duschar, det får bli på utvalda delar om jag säger så. Jag ser fram emot morgondagen och hoppas att bröllopet överskuggar förlusten av barnen. Men ångesten lär ju jubla på bakisdagen och maxa sin grad. Alkohol och ångest är ingen bra kombo. Men nu är det bröllop på G och jag är laddad med kärlek och glädje!